Jag har haft en underbar morgon. Och en mindre underbar springtur här ute på landet som jag kallar det. Jag bestämde mig för att springa spåret på b-hovda och fick sedan för mig att jag skulle leta reda på den där lilla stigen som är 5 km ist för spåret som är 2.5 km. Och visst hittade jag en stig, problemet var bara att stigen tog slut och jag fortsatte springa. Sedan blev det mer och mer träd och de stod tätare och tätare. Jag var nästan lite rädd ett tag att jag kanske inte skulle hitta ut ur skogen. Men cirka 20-30 minuter senare hittade jag tillbaka till spåret, blöt som bara den efter att jag hade trampa i en hel del vattenpölar/bäckar som gömde sig lite här och var i skogen. 

Nu sitter jag här i mitt rum hos min mor efter två glas vitt och funderar på vart kvällen ska leda. På altan sitter det en drös glada människor som är här på middag, trevligt. Måste bara berätta att en utav gästerna plötsligt sa att jag var väldigt vacker och att han skulle berätta om mig för sin syster som jobbar i London inom modebranchen. Jag visste inte riktigt vad jag skulle säga men nu när jag tänker efter så är det lite av en flickdröm, att på något vis jobba inom modebranchen. Att höra en kommentar om hur vacker man är får en att må så himla mycket bättre. Tanken har aldrig slagit mig men vi får väl se vart det leder och om det leder någon stans. Trevlig kväll guys, Puss.

/ Ellen